Ramin Karimloo, en veteran inom Broadway, reflekterar över sin roll som Fantomen i en djärv ny version av Andrew Lloyd Webbers klassiska musikal. Denna uppdaterade tolkning kommer att ha premiär i Madrids Albéniz-teater i höst och erbjuder en feministisk vinkel på teaterns mest ökända stalker.
Efter en ansträngande kväll, där han bland annat har strypt två personer och försökt kidnappa och hypnotisera en ung kvinna, sitter Karimloo ensam framför en spegel. Han har just spelat Fantomen i en föreställning i Trieste, Italien, och beskriver det som en utmanande men nödvändig uppgift. Karimloo är ingen främling för stora roller inom musikalen, men det är sällan han tar sig an Fantomen, en av genrens mest ikoniska karaktärer.
Denna nya version av ”Fantomen på Operan” är en revolutionerande omvandling av en 36-årig klassiker. Den ursprungliga versionen, som hade premiär 1986 i London och 1988 i New York, har spelats tusentals gånger. Men nu har en grupp italienska och spanska konstnärer tagit sig an att modernisera den: nya scener, nya koreografier och kläder, och en ny syn på den gamla berättelsen. Musiken och manuset är detsamma, men allt annat har förändrats. Efter premiären i Trieste kommer föreställningen att flytta till Milano och slutligen till Madrid.
Att modernisera en klassiker är inte utan sina utmaningar. Den ursprungliga berättelsen om en vanställd man som manipulerar en ung kvinna för att vinna hennes kärlek har ifrågasatts i ljuset av dagens samhälleliga normer. Federico Bellone, regissören för den nya versionen, förklarar att de har gått till kärnan av konflikten: en man som inte accepterar sig själv. Detta har lett till en mer komplex och empatisk berättelse där den tidigare passiva kvinnliga huvudrollen, Christine Daaé, nu står emot Fantomens manipulationer.
Denna djärva nya tolkning har fått stöd från både Andrew Lloyd Webbers team och den spanska producenten Let’s Go Company. För att passa internationella scener har produktionen också skalats ner. Scenerna är nu målade snarare än byggda, och orkestern har minskats från 27 till 14 musiker. Men denna mindre skala har också förstärkt föreställningens psykologiska djup.
I en tid då teaterproduktioner har blivit mer subtila och organiska, erbjuder denna nya version av ”Fantomen på Operan” en modern tolkning som utmanar och berikar den ursprungliga berättelsen.